Avsnitt 40: "Er kajplats i etern" eller "Nu borjar ledigheten!"

Nu ar klockan 9:37, onsdag morgon. For en timme sedan gick jag av mitt allra sista skift och begav mig sa hit till biblioteket for att komma at internet. Den bra nyheten ar att internet nu ar snabbt igen, den daliga nyheten ar att min kamera ar forsvunnen, formodad stulen (da jag inte kan aterfinna den nagonstans). Detta betyder att jag kommer behova skaffa en ny kamera. Aterigen ar den bra nyheten att jag som vanligt varit lat med att fota, sa jag har ju inte forlorat sa mycket bilder i alla fall. Pa mandag flyger jag till Tonga klockan valdigt tidigt pa morgonen (seriost valdigt tidigt), sa sondag aker jag upp till Auckland och spenderar natten pa flygplatsen, da jag vagrar ga upp fore klockan fem bara for att ta mig dig. Att jag snart ska bege mig av och att i natt inte kommer spenderas framfor en TV omgiven av sovande, illaluktande tonarspojkar kanns fortfarande valdigt frammande, men som tur var ar jag lika forberadd pa att aka, som jag var nar jag lamnade Sverige for asien, dvs. inte alls. Jag lovar att lagga upp bilder sa snart som mojligt. Solen skiner, de udda faglarna kvittrar, och man ar ledig! Kan det bli battre? Ja snart, da jag kommer sitta pa en soderhavs o, forhoppningsvis med utsikt over korall och fisk fyllda vatten, och inte en oro nagonstans dar solen skiner, vilket forhoppningsvis kommer vara en stor del av min kropp (dock inte for stor, man vill ju inte aka i fangelse...)

Tjipp!

Avsnitt 39: "Er kajplats i etern" eller "Ett ar pa vagen".

Den 10 september. For ett ar sedan bar det av hemifran! Det ar konstigt att tanka sig att man har varit ute ett ar nu. Men a andra sidan. Om jag tanker tillbaks pa hur lange sedan det kanns som vi var i Mongoliet och sedan tanker att det var annu langre sedan som man var hemma sa far man ju minst sagt perspektiv pa det hela. Men det har varit ett bra ar. Ett viktigt ar. Ett ar som verkligen har gjort att man vuxit. Ett ar som bjudit pa manga historier. Nu har man varit pa Nya Zealand ett tag, i civilisationen och det ska bli kul, men en aning konstigt att lamna detta igen for att ater vara pa resande fot. Na, skal for etr/bob!!! En lyckad expedition. Jag saknar alla dar hemma, men blir borta ett tag till.

Tjipp