Vi borjar dar vi slutade senast. Julen firades som tidigare foreslagits med en massa mat. Dagen darpa packade vi vara cyklar och begav oss av till den Vietnamesiska ambassaden for att hamta vara nygjorda visum. Det ar nu klart att vi kommer att aka in i Vietnam den attonde januari.
Efter detta styrde vi vara cyklar mot utkanten av staden for att sakta men sakert ta oss langre och langre bort. Farden gick forst ner pa en finfin asfalterad vag till narmsta bro over till Thailand, darifran fortsatte vi bort langs med floden. Efter ett tag overgick vagen till grusvag med fler och fler gupp i. Det var som att komma in i en annan varld. Lunch at vi vid en liten restaurang i vagkanten, kryddig papayasallad med mycket klibbigt ris. Ju langre bort fran Vientianne vi kom, ju fler var det som vinkade till oss och eller skrek "Hello" eller "Sabaidy". Vid ett tillfalle nar vi passerade en skola sa hangde det ut barn genom fonsterna och skrek som om vi vore rockstjarnor. Mycket lustigt. Sent pa kvallen kom vi fram till ett litet gueshouse, efter att ha atit soppnudlar somnade vi valdigt snabbt.
Dag tva borjade med att vi rullade in hos den lokala mekanikern for att laga en punktering, detta kostade oss cirka tva kronor. Efter frukost gav vi oss ivag. Vi pausade pa vagen och at upp sex stycken riktigt goda ananaser, till ett pris pa cirka fjorton kronor. Pa eftermiddagen kom vi fram till en liten stad. Vi bestamde oss for att ata fint eftersom det var Maltes fodelsedag, men vi hittade inget bra stalle att ata pa. Det slutade med att vi at dom lustigaste pankakorna nagon av oss atit, pa dessa var det agg, torkad fisk, russin, mayonaise och ketchup. Helt klart lustigt.
Dag tre fortsatte med annu mer cykling och vi bodde over natten i en annu mindre stad. Det sista vi gjorde innan vi gick och la oss var att ata ananas och vattenmelon, gott-gotti-gott-goott!
Dag fyra var ett litet helvete, i alla fall for Malte. Maltes cykel bestamde sig helt enkelt for att sluta fungera. I vilket fall som helst sa borjade vi dagen med att laga Johans korg och Olles pakethallare svetsades ihop. Efter cirka en mil sa gick daniels kedja av, detta lagades i nasta by for ungefar tio kronor. Dar lagade vi aven Maltes kedja som hoppat av en gang for mycket redan da. Sen gick det bara utfor. En mil senare sa undrade tre gossar vart Malte tagit vagen. Nar de tre gossarna vantat i en halvtimme vid vagkanten bestamde Johan sig for att lagga av sin packning och cykla tillbaka. Fem kilometer tillbaka sa mottes Johan av en underlig syn. Mitt i en liten by stod en mycket stor folksamling, mitt i folksamlingen stod Malte. Det visade sig att han fatt hjalp av byborna att byta ett kullager och lite annat. Malte var helt klart valdigt uppretad men mycket tacksam over hjalpen. Nar sa cykeln gick sonder igen efter bara 4,5 kilometer gav vi helt enkelt upp. Vi vinkade in en bil, lassade upp cyklarna pa taket och akte till Thakhek. Dar stannade vi tva natter och akte sedan ner till Pakse dar vi ar nu.
Trots problemen sa var det en helt klart lyckad cykeltur och vi ar alla nojda. Nu ska vi forsoka salja vara cyklar och sedan fira nyar. I morgon aker vi soderut igen.
Gott nytt ar!
söndag 30 december 2007
måndag 24 december 2007
Avsnitt 14: "Vuxna man gor saker tillsammans" eller "Vart ar groten?"
God jul i stugan.
For tillfallet befinner vi oss i huvudstaden Vientianne. Men vi borjar med att beratta vad vi gjort tidigare.
Luang prabang ar Laos motsvarighet till Santorini i Grekland, alltsa ar det ackelmycket turister som draller pengar omkring sig. Vi hade egentligen bara tankt att stanna dar en natt men eftersom vi madde sa daligt stannade vi langre. Lyckligtvis sa upplevde vi inte sa mycket av den hemska atmosfaren tack vare en standigt narvarande pillerdimma, tack alvedon!
Sa fort vi kannde oss battre tog vi illa kvickt bussen till Phonsavan, denna bussresa gick valdigt mycket battre. Forsta dagen i Phonsavan hade vi tankt att hyra cyklar, da den enda vi kunde hitta som hyrde ut cyklar ville ha fyra ganger mer an normalt pris beslot vi oss for att i stallet ga mot utkanterna av staden. Det hela blev en lyckad utflykt och vi upptackte att manga Laosier ar uppfinningsrika. For ca 35 ar sedan utsattes Laos for harda bombningar fran USA, mangden bomber uppskattas till mellan 1 och 2 ton bomber per person som bodde i Laos vid tidpunkten. Tack vare detta ligger det en hel del bomber, minor, granater och annat krigskrot runt omkring i landet. Omradet kring Phonsavan bombades mycket hart. Men det galler att gora nagot gott av det onda, manga har anvant gamla bomber till att bland annat gora staket, blokrukor, husgrunder eller tryckpumpar. Det ser lite lustigt ut nar man ser blommor vaxa ur en bomb.
Den andra dagen akte vi ut pa utflykt tillsammans med en guide och forare. Vart mal var att se pa de stora stenkrukor som ligger runt omkring staden, det hela kan beskriva som riktigt maffigt. Varfor var inte vikingarna lika produktiva? Dagen avslutades med spel och chips, samt att Johan fick bli tillfallig larare i amnet Engelska for en stor grupp med laosiska ungdomar.
Sedan bar det av mot huvudstaden som vi nu befinner oss i. Har har vi skaffat cyklar, fixat visum till Vietnam, atit en massa god indisk mat och druckit en hel del fruitshakes. Cyklarna har vi skaffat eftersom vi tanker bege oss ut pa landsbygden for att uppleva lite av Laos pa riktigt. Vi har tankt att cykla soderut i cirka en vecka med oarna i Mekongdeltat i sodern som slutmal. Det ar ganska langt sa vi far se om vi kommer fram pa cykel.
Och sa var det julen... Det ar fruktansvart varmt, vi ar i ett land dar lokalbefolkningen inte firar jul och dessutom tycker vi alla att det ar skont att slippa julhetsen, darfor har vi lagt julfirandet pa en lagom niva. Vi ska helt enkelt ata extra mycket och ladda batterierna infor den kommande cykelturen. I morgon bar det av.
Fran oss alla, till er alla, en riktigt god jul.
For tillfallet befinner vi oss i huvudstaden Vientianne. Men vi borjar med att beratta vad vi gjort tidigare.
Luang prabang ar Laos motsvarighet till Santorini i Grekland, alltsa ar det ackelmycket turister som draller pengar omkring sig. Vi hade egentligen bara tankt att stanna dar en natt men eftersom vi madde sa daligt stannade vi langre. Lyckligtvis sa upplevde vi inte sa mycket av den hemska atmosfaren tack vare en standigt narvarande pillerdimma, tack alvedon!
Sa fort vi kannde oss battre tog vi illa kvickt bussen till Phonsavan, denna bussresa gick valdigt mycket battre. Forsta dagen i Phonsavan hade vi tankt att hyra cyklar, da den enda vi kunde hitta som hyrde ut cyklar ville ha fyra ganger mer an normalt pris beslot vi oss for att i stallet ga mot utkanterna av staden. Det hela blev en lyckad utflykt och vi upptackte att manga Laosier ar uppfinningsrika. For ca 35 ar sedan utsattes Laos for harda bombningar fran USA, mangden bomber uppskattas till mellan 1 och 2 ton bomber per person som bodde i Laos vid tidpunkten. Tack vare detta ligger det en hel del bomber, minor, granater och annat krigskrot runt omkring i landet. Omradet kring Phonsavan bombades mycket hart. Men det galler att gora nagot gott av det onda, manga har anvant gamla bomber till att bland annat gora staket, blokrukor, husgrunder eller tryckpumpar. Det ser lite lustigt ut nar man ser blommor vaxa ur en bomb.
Den andra dagen akte vi ut pa utflykt tillsammans med en guide och forare. Vart mal var att se pa de stora stenkrukor som ligger runt omkring staden, det hela kan beskriva som riktigt maffigt. Varfor var inte vikingarna lika produktiva? Dagen avslutades med spel och chips, samt att Johan fick bli tillfallig larare i amnet Engelska for en stor grupp med laosiska ungdomar.
Sedan bar det av mot huvudstaden som vi nu befinner oss i. Har har vi skaffat cyklar, fixat visum till Vietnam, atit en massa god indisk mat och druckit en hel del fruitshakes. Cyklarna har vi skaffat eftersom vi tanker bege oss ut pa landsbygden for att uppleva lite av Laos pa riktigt. Vi har tankt att cykla soderut i cirka en vecka med oarna i Mekongdeltat i sodern som slutmal. Det ar ganska langt sa vi far se om vi kommer fram pa cykel.
Och sa var det julen... Det ar fruktansvart varmt, vi ar i ett land dar lokalbefolkningen inte firar jul och dessutom tycker vi alla att det ar skont att slippa julhetsen, darfor har vi lagt julfirandet pa en lagom niva. Vi ska helt enkelt ata extra mycket och ladda batterierna infor den kommande cykelturen. I morgon bar det av.
Fran oss alla, till er alla, en riktigt god jul.
söndag 16 december 2007
Avsnitt 13: "Vuxna man gor saker tillsammans" eller "Det var som att komma till ett helt annat land"
10 december anlande fyra ystra pagar (dvs. vi) till Luang Nam Tha, i norra Laos. Redan nar vi passerat gransen, var skillnaderna mellan Kina och Laos enorma, framst i bristen pa storstader, trafik och hogljudda kineser. "Det var som att komma till ett helt annat land" som en i sallskapet valjer att uttrycka det.
Efter att ha vaxlat till oss cirka 3 miljoner kip var, och spanderat en natt i staden, begav vi oss vidare till den lilla byn Muang Sing, dar djungelaventyr vantade.
Ett sallskap bestaende av tre laosiska guider, tre hollandare, fyra svenskar (aterigen vi) och en tysk begav sig saledes ut i vildmarken, for att dar bli i tre dagar.
Det blev en oforglommlig exkursion och vi spanderade tid med minoritetsfolken i bergen, drack Lao-Lao (riswhisky) med hovdingarna, lekte med barn och klampade fram genom djunglen.
Val tillbaka i Luang Nam Tha traffade vi en svensk, vid namn Akira som kort motorcykel hela vagen fran sverige hit. Det var den forsta svensk vi traffat sedan Shanghai.
Sedan en for Malte, Olle och Johan oforglommlig bussfard, befinner vi oss i Laos tredje storsta stad: Luanprabang. Om djungelvandringen var bland det basta hittills sa var nog bussfarden for dessa tre bland det varsta hittills. De spydde ohammat hela vagen, troligen pa grund av en ond kombination av aksjuka och matforgiftning. De mar dock idag avsevart battre.
Imorrn styr vi forhoppningsvis var kosa mot Phonsavann och Plain of Jars om halsan star dem bi.
Tjipp.
Bild 1: Olle blaser sapbubblor for Akha barnen.
Bild 2: Var guide Oung framfor en Akha by vi fick sova i.
Bild 3: Den yngre generationen i en Hmong by.
Bild 4: Den forsta Akha byn vi sov i.
Bild 5: Solnedgang i bergen.
Bild 6: Utsikt over malnen.
Bild 7: Pa vag upp for annu en bergstopp.
Bild 8: Djungel.
Bild 9: En Akha bys heliga "gunga".
Bild 10: Skolsal i en bergsby.
Efter att ha vaxlat till oss cirka 3 miljoner kip var, och spanderat en natt i staden, begav vi oss vidare till den lilla byn Muang Sing, dar djungelaventyr vantade.
Ett sallskap bestaende av tre laosiska guider, tre hollandare, fyra svenskar (aterigen vi) och en tysk begav sig saledes ut i vildmarken, for att dar bli i tre dagar.
Det blev en oforglommlig exkursion och vi spanderade tid med minoritetsfolken i bergen, drack Lao-Lao (riswhisky) med hovdingarna, lekte med barn och klampade fram genom djunglen.
Val tillbaka i Luang Nam Tha traffade vi en svensk, vid namn Akira som kort motorcykel hela vagen fran sverige hit. Det var den forsta svensk vi traffat sedan Shanghai.
Sedan en for Malte, Olle och Johan oforglommlig bussfard, befinner vi oss i Laos tredje storsta stad: Luanprabang. Om djungelvandringen var bland det basta hittills sa var nog bussfarden for dessa tre bland det varsta hittills. De spydde ohammat hela vagen, troligen pa grund av en ond kombination av aksjuka och matforgiftning. De mar dock idag avsevart battre.
Imorrn styr vi forhoppningsvis var kosa mot Phonsavann och Plain of Jars om halsan star dem bi.
Tjipp.
Bild 1: Olle blaser sapbubblor for Akha barnen.
Bild 2: Var guide Oung framfor en Akha by vi fick sova i.
Bild 3: Den yngre generationen i en Hmong by.
Bild 4: Den forsta Akha byn vi sov i.
Bild 5: Solnedgang i bergen.
Bild 6: Utsikt over malnen.
Bild 7: Pa vag upp for annu en bergstopp.
Bild 8: Djungel.
Bild 9: En Akha bys heliga "gunga".
Bild 10: Skolsal i en bergsby.
Bildspecial: Sodra Yunnan
Bild 1: Restaurang i Jinghong.
Bild 2: Cykeltur i Jinhongs omnajder.
Bild 3: Mekongfloden, sedd fran Jinghong.
Bild 4: Huvudgatan i Menglun.
Bild 5: Vilse i gronsakslandet.
Bild 2: Cykeltur i Jinhongs omnajder.
Bild 3: Mekongfloden, sedd fran Jinghong.
Bild 4: Huvudgatan i Menglun.
Bild 5: Vilse i gronsakslandet.
fredag 14 december 2007
Bildextra Fuzhou, Xiamen och Kunming
Har fyller vi pa med lite bilder, som vanligt i lite halvgalen ordning. Tyvarr sa forsvann bilden pa Mao nar han vakar over Fuzhou, men han dyker nog upp igen nagon annan gang ska ni se.
Bild 1: De smala granderna i Fuzhou.
Bild 2: En kyrka i Fuzhou.
Bild 3: Fina miljoer i Fuzhou.
Bild 4: Park i Fuzhou.
Bild 5: Vila pa Gulangyu.
Bild 6: Gulangyu.
Bild 7: Kasta macka, Gulangyu.
Bild 8: Utanfor bageriet, Gulangyu.
Bild 9: Brevid vart hostel, Gulangyu.
Bild 10: Utsikt mot Xiamen, Gulangyu.
Bild 11: Marknad i Kunming, lagg marke till vad som ligger till hoger om jattepiporna pa bordet.
Bild 12: Samma marknad i Kunming.
For ovrigt kan tillaggas att vi mar finfint. Bergen har sugit musten ur vara ben men i morgon beger vi oss soderut, ett inlagg om var fard i norra Laos kommer snarast!
Tjipp.
Bild 1: De smala granderna i Fuzhou.
Bild 2: En kyrka i Fuzhou.
Bild 3: Fina miljoer i Fuzhou.
Bild 4: Park i Fuzhou.
Bild 5: Vila pa Gulangyu.
Bild 6: Gulangyu.
Bild 7: Kasta macka, Gulangyu.
Bild 8: Utanfor bageriet, Gulangyu.
Bild 9: Brevid vart hostel, Gulangyu.
Bild 10: Utsikt mot Xiamen, Gulangyu.
Bild 11: Marknad i Kunming, lagg marke till vad som ligger till hoger om jattepiporna pa bordet.
Bild 12: Samma marknad i Kunming.
For ovrigt kan tillaggas att vi mar finfint. Bergen har sugit musten ur vara ben men i morgon beger vi oss soderut, ett inlagg om var fard i norra Laos kommer snarast!
Tjipp.
fredag 7 december 2007
Avsnitt 12: "Vuxna man gor saker tillsammans" eller "Vilse i gronsakslandet"
Hej igen,
I skrivande stund sitter vi pa ett internetcafe i Meng La, sista utposten innan Laos har i sodra Yunnan. Vi har sedan sist rest igenom Kunming, Jinghong och Meng Lun. Tre mysiga stader i sjunkande storlek, och ju langre soderut vi kommer desto mer "sydostasiatisk" stamning kanner vi av. Palmer, strahattar och mer kuperad terrang kanns helt ratt nu efter den storstadschock som ostra kina hittills har erbjudit.
Kunming. Den stad dar tagen landar i Yunnan. Vi spenderade inte mer tid an vi behovde har, just for att det ar precis en sadan stad som alla de vi tidigare besokt, med nudelsoppa, marknader och hetsiga invanare. Istallet fordrev vi tiden med att spela pingis och biljard pa hostelet i vantan pa att kunna ta en buss soderut till Jinghong, en betydligt mysigare liten stad.
I Jinghong (efter en 10 timmars sovbussresa) hittade vi ett schysst hotel pa universitetsomradet som erbjod billigt boende en bit ifran trafiken. Den forsta dagen spenderade vi med att orientera oss i omradet och kom fram till att vi gillade staden. Vi var pa besok i den botaniska tradgarden och kollade pa gummitrad, fruktpalmer, kottatande vaxter och andra exotiska plantor. efter en lunch pa farsk frukt och en middag bestaende av cocosnot och kyckling kande vi oss helt nojda.
Dagen darpa hyrde vi cyklar for att utforska omradet kring staden. Pa en karta vi kopt hittade vi en dam som vi satte som mal for turen, och sa gav vi oss ivag. Det visade sig vara allt annat an latt att orientera sig efter kartan. Kineserna sjalva anvander aldrig kartor, och de som finns ar sa kallade "sketch maps", det vill saga att de inte alltid stammer overrans med verkligheten. Men varan cykeltur blev hundra procent lyckad trots att vi inte kom dit vi hade planerat.
Vi trampade runt i jakt pa aventyr och sag mycket av Yunnans mer rurala omraden. En hel del bananplantage och akrar hittade vi, och lagom till lunch aven en liten by med ett tempel i. Efter att ha lunchat pa lite farsk frukt visade en munk oss runt i templet och vi utforskade byn. Sedan bar det ivag tillbaka mot Jinghong for att spendera natten. Vid det har laget var vi sa nojda med var tur att vi planerade att kopa cyklar dagen darpa och cykla till gransen. Vi hittade dock vare sig cykelvaskor eller cykelkarror och att cykla med en stor ryggsack pa ryggen var inget som lockade, sa denna plan ligger tillsvidare pa is.
Istallet tog vi bussen till nasta by, Meng Lun. Har var det annu mysigare och vi stannade tva natter. forsta dagen tog vi en promenad och utforskade byn och omradena runt omkring. Vi foljde den flod som gick genom byn och kom sa smaningom ut i ett enormt (enormt!) gronsaksland. Har odlades allt ifran vertikal och horisontell pumpa via majs till bananer. Vi sag inte till en levande kotte, och smog runt bland landen i jakt pa en utgang. Gronsakslandet hade liksom smugit sig pa oss sa vi var inte helt sakra pa vart vi kommit ifran efter ett tag (Det var som en labyrint) men till slut hittade vi nagra kineser som arbetade i landen. Vid det har laget var man nastan lite utpsykad av det enorma och fram tills nu folktomma och nastan overkligt gronskande gronsakslandet. Men vi kom alltsa ut med hjalp av kinesernas vagbeskrivning, och de verkade inte sarskilt arga over att vi var bland deras gronsaker. Den kvallen spenderade vi pa en bar i byn tillsammans med ett gang glada ungdomar fran orten som bjod oss pa ol och chips.
Dagen darpa (efter att ha fatt dra nyckeldepositionen fran den trilskande receptionisten) reste vi med buss hit till Meng La dar vi ar nu. Det ar som sagt sista utposten innan Laos och vi ska ta lite tid har att forbereda oss innan vi korsar gransen. I norra Laos ar det tydligen ont om bade internetcafeer och mobiltackning men vi ska forsoka hora av oss sa gott det gar anda.
Tjipp
I skrivande stund sitter vi pa ett internetcafe i Meng La, sista utposten innan Laos har i sodra Yunnan. Vi har sedan sist rest igenom Kunming, Jinghong och Meng Lun. Tre mysiga stader i sjunkande storlek, och ju langre soderut vi kommer desto mer "sydostasiatisk" stamning kanner vi av. Palmer, strahattar och mer kuperad terrang kanns helt ratt nu efter den storstadschock som ostra kina hittills har erbjudit.
Kunming. Den stad dar tagen landar i Yunnan. Vi spenderade inte mer tid an vi behovde har, just for att det ar precis en sadan stad som alla de vi tidigare besokt, med nudelsoppa, marknader och hetsiga invanare. Istallet fordrev vi tiden med att spela pingis och biljard pa hostelet i vantan pa att kunna ta en buss soderut till Jinghong, en betydligt mysigare liten stad.
I Jinghong (efter en 10 timmars sovbussresa) hittade vi ett schysst hotel pa universitetsomradet som erbjod billigt boende en bit ifran trafiken. Den forsta dagen spenderade vi med att orientera oss i omradet och kom fram till att vi gillade staden. Vi var pa besok i den botaniska tradgarden och kollade pa gummitrad, fruktpalmer, kottatande vaxter och andra exotiska plantor. efter en lunch pa farsk frukt och en middag bestaende av cocosnot och kyckling kande vi oss helt nojda.
Dagen darpa hyrde vi cyklar for att utforska omradet kring staden. Pa en karta vi kopt hittade vi en dam som vi satte som mal for turen, och sa gav vi oss ivag. Det visade sig vara allt annat an latt att orientera sig efter kartan. Kineserna sjalva anvander aldrig kartor, och de som finns ar sa kallade "sketch maps", det vill saga att de inte alltid stammer overrans med verkligheten. Men varan cykeltur blev hundra procent lyckad trots att vi inte kom dit vi hade planerat.
Vi trampade runt i jakt pa aventyr och sag mycket av Yunnans mer rurala omraden. En hel del bananplantage och akrar hittade vi, och lagom till lunch aven en liten by med ett tempel i. Efter att ha lunchat pa lite farsk frukt visade en munk oss runt i templet och vi utforskade byn. Sedan bar det ivag tillbaka mot Jinghong for att spendera natten. Vid det har laget var vi sa nojda med var tur att vi planerade att kopa cyklar dagen darpa och cykla till gransen. Vi hittade dock vare sig cykelvaskor eller cykelkarror och att cykla med en stor ryggsack pa ryggen var inget som lockade, sa denna plan ligger tillsvidare pa is.
Istallet tog vi bussen till nasta by, Meng Lun. Har var det annu mysigare och vi stannade tva natter. forsta dagen tog vi en promenad och utforskade byn och omradena runt omkring. Vi foljde den flod som gick genom byn och kom sa smaningom ut i ett enormt (enormt!) gronsaksland. Har odlades allt ifran vertikal och horisontell pumpa via majs till bananer. Vi sag inte till en levande kotte, och smog runt bland landen i jakt pa en utgang. Gronsakslandet hade liksom smugit sig pa oss sa vi var inte helt sakra pa vart vi kommit ifran efter ett tag (Det var som en labyrint) men till slut hittade vi nagra kineser som arbetade i landen. Vid det har laget var man nastan lite utpsykad av det enorma och fram tills nu folktomma och nastan overkligt gronskande gronsakslandet. Men vi kom alltsa ut med hjalp av kinesernas vagbeskrivning, och de verkade inte sarskilt arga over att vi var bland deras gronsaker. Den kvallen spenderade vi pa en bar i byn tillsammans med ett gang glada ungdomar fran orten som bjod oss pa ol och chips.
Dagen darpa (efter att ha fatt dra nyckeldepositionen fran den trilskande receptionisten) reste vi med buss hit till Meng La dar vi ar nu. Det ar som sagt sista utposten innan Laos och vi ska ta lite tid har att forbereda oss innan vi korsar gransen. I norra Laos ar det tydligen ont om bade internetcafeer och mobiltackning men vi ska forsoka hora av oss sa gott det gar anda.
Tjipp
lördag 1 december 2007
Bildextra Shanghai Del 2
Bildtexter:
Bild 1: Marknad i de aldre kvarteren.
Bild 2: The Bund.
Bild 3: Pudong, utsikt fran The Bund.
Bild 1: Marknad i de aldre kvarteren.
Bild 2: The Bund.
Bild 3: Pudong, utsikt fran The Bund.
Bilder fran andra platser vi besokt kommer nar vi hittar en dator med internet som inte dodar den som laddar upp.
Tjipp
Bildextra Shanghai Del 1
Bildtexter:
Bild 1: Polisen fran taget till Shanghai.
Bild 2: Den stora shoppinggatan i Shanghai.
Bild 3: Jinmao till hoger och det nya hogre tornet till vanster.
Bild 4: Konstigt konstverk vid Renmin Park.
Bild 5: Olle nar vi tar det lugnt i samma park.
Bild 6: Innuti hotellet hogst uppe i Jinmao tower.
Bild 7: Daniel och motorvagar.
Bild 1: Polisen fran taget till Shanghai.
Bild 2: Den stora shoppinggatan i Shanghai.
Bild 3: Jinmao till hoger och det nya hogre tornet till vanster.
Bild 4: Konstigt konstverk vid Renmin Park.
Bild 5: Olle nar vi tar det lugnt i samma park.
Bild 6: Innuti hotellet hogst uppe i Jinmao tower.
Bild 7: Daniel och motorvagar.
Mer tillkommer nar internet har lugnat ner sig en smula...
onsdag 28 november 2007
Avsnitt 11: "Vuxna man gor saker tillsammans" eller "Freaky island"
Fuzhou. Vi hittade till och borja med ett billigare hotel dagen efter ankomst. Samma dag traskade vi igenom stora delar av staden. Vi sag allt fran nybyggda hoghus till tranga hutonger. Daniel ledde oss andra genom granderna och till stor del runt i cirklar. Ibland var det sa trangt mellan husen att man inte sag smoggen ovan. Kort sagt, riktigt mysigt. Vi hittade som vanligt ett schysst nudelhak dar vi bland annat at "muslimnudlar", det vill saga nudlar tillagade enligt Xinjiangprovinsens traditioner. Mycket gott! Foljande dag gick tre glada gossar till den lokala parken for att leta efter ett museum. Detta museum var, tror vi, stangt.
Efter tre dagar i Fuzhou tog vi oss vidare till Xiamen. En kortkort taxiresa, en bussresa, ytterligare en taxiresa och till sist en batresa tog oss till on Gulangyu. Gulangyu kan bast beskrivas som grona lund utan akattraktioner. Gamla kolonialhus kladda i neon trangs med horder av kostymkladda kinesiska turister. Vagskvalpet blandas med de eviga pianomelodierna som kommer fran gomda hogtalare i stort sett overallt pa on. Kusligt.
For forsta gangen pa resan kom vi nu i kontakt med havet. Pa Gulangyu finns det ett antal strander. Kinesisk strandkultur skilljer sig en del fran vad vi ar vana vid. Glom allt vad svenskt badmode innefattar, har galler for herrarna kostym och for damerna hogklackat. Det later helt sjukt och det ar det ocksa. Ett kinesiskt bad innebar att man kavlar upp byxbenen till knana och i att plaska runt vid strandkanten. En del posering framfor kameror forekommer ocksa.
Vi har under dagarna aven besokt staden pa fastlandet nagra ganger. Bland annat har vi traskat runt i ett kinesiskt unniversitetsomrade. Johan besokte det lokala sjukhuset pa grund av vissa halsproblem och fick tre lustiga medicier utskrivna till sig, dessa har hjalpt finfint.
Trots den kulturella skillnaden sa har vi trivts bra. Varmen, havet och lugnet runt vart hostel har medfort en del slappande. Vi reser i morgon vidare med halvladdade batterier till Kunming i Yunnanprovinsen.
Tjipp.
Efter tre dagar i Fuzhou tog vi oss vidare till Xiamen. En kortkort taxiresa, en bussresa, ytterligare en taxiresa och till sist en batresa tog oss till on Gulangyu. Gulangyu kan bast beskrivas som grona lund utan akattraktioner. Gamla kolonialhus kladda i neon trangs med horder av kostymkladda kinesiska turister. Vagskvalpet blandas med de eviga pianomelodierna som kommer fran gomda hogtalare i stort sett overallt pa on. Kusligt.
For forsta gangen pa resan kom vi nu i kontakt med havet. Pa Gulangyu finns det ett antal strander. Kinesisk strandkultur skilljer sig en del fran vad vi ar vana vid. Glom allt vad svenskt badmode innefattar, har galler for herrarna kostym och for damerna hogklackat. Det later helt sjukt och det ar det ocksa. Ett kinesiskt bad innebar att man kavlar upp byxbenen till knana och i att plaska runt vid strandkanten. En del posering framfor kameror forekommer ocksa.
Vi har under dagarna aven besokt staden pa fastlandet nagra ganger. Bland annat har vi traskat runt i ett kinesiskt unniversitetsomrade. Johan besokte det lokala sjukhuset pa grund av vissa halsproblem och fick tre lustiga medicier utskrivna till sig, dessa har hjalpt finfint.
Trots den kulturella skillnaden sa har vi trivts bra. Varmen, havet och lugnet runt vart hostel har medfort en del slappande. Vi reser i morgon vidare med halvladdade batterier till Kunming i Yunnanprovinsen.
Tjipp.
måndag 19 november 2007
Nasta avsnitt: "Vuxna man gor saker tillsammans" eller "Dom blir ledsna."
Vi borjar med Shanghai.
Vi kom till shanghai efter en natt pa tag. Hardsleeper fungerar finfint och har man som vi har tur sa far man traffa en trevlig polis som absolut vill bli fotograferad tillsammans med utlanningar. Men da maste man ocksa le med tanderna.
Nar vi kom fram till stationen sa insag vi att vi inte hade nagon adress till hostellet vi bokat, namnet hade vi ocksa glommt. Men som tur var sa visste vi ungefar vart det var. Vi tog helt enkelt tunnelbanan till basta station och borjade leta. Den som soker finner. Vi bodde pa ett rent och tevligt hostel, dar fanns manga utlanningar i var egen alder och vi skaffade oss nagra nya vanner fran olika delar av varlden.
I Shanghai bor det cirka sjutton miljoner manniskor. Stort aven med kinas matt. Som svensk kan man latt kanna sig valdigt liten i en sadan stad. Men en stor stad ger ocksa stora mojligheter.
Vi gjorde ett par besok pa The Bund dar man har utsikt over det nybyggda omradet Pudong. Pudong passade vi ocksa pa att besoka. Dar reser sig skyskraporna mot himmelen. Ett maste for alla som gillar hoga hus ar da Jin mao tower, 420,5 meter hogt. Eftersom vi alla ar unga grabbar fran landet sa tog vi mod till oss och akte upp. Grym utsikt. Besok gjordes aven till franska kvarteren, gamla stan, shanghai art museum och folkets torg med tillhorande park. I Shanghai finns aven ett rikt nattliv, ett par av staden nattklubbar besoktes.
Vi bodde nagra kvarter fran shanghais storsta shoppinggata. Pa denna gata kan man hitta allt. Markesklader, Mc donalds, kfc, kopior av allt, utlanningar, kineser, dumplings, sex och frukt.
Beskrivningarna "Paris of the east" och "Whore of the orient" stammer kort sagt in. Nar man till exempel tar sig hem fran en dags utflykt kan man som ung utlanning forvanta sig att bli erbjuden foljande: "Hello sir. Do you want watch, bag, shoes, dvd, massage, lady club, sex. Hello!" Av samma forsaljare. Detta blir irriterande. Speciellt nar man hor det flera ganger per dag. Detta kan da leda till ovantade agressioner.
Till alla oroliga dar hemma kan vi beratta att vi mar finfint och inte kopt annat an lite klader, bocker, pennor och annat kraffs.
Trotta men glada i hagen satte vi oss pa taget till Fuzhou i Fuijanprovinsen. Val framme i stan forsokte vi hitta ett billigt stalle vi blivigt tipsade om, da detta inte gick gav vi oss ut pa jakt. Fyra taxibilar och lika manga resor senare kom vi fram till ett nagorlunda billigt alternativ.
Daniel ar en pigg man och utforskade staden. De andra tre sov och at. I morgon ska vi let nytt boende och se efter vad staden har att erbjuda.
Tjipp.
Vi kom till shanghai efter en natt pa tag. Hardsleeper fungerar finfint och har man som vi har tur sa far man traffa en trevlig polis som absolut vill bli fotograferad tillsammans med utlanningar. Men da maste man ocksa le med tanderna.
Nar vi kom fram till stationen sa insag vi att vi inte hade nagon adress till hostellet vi bokat, namnet hade vi ocksa glommt. Men som tur var sa visste vi ungefar vart det var. Vi tog helt enkelt tunnelbanan till basta station och borjade leta. Den som soker finner. Vi bodde pa ett rent och tevligt hostel, dar fanns manga utlanningar i var egen alder och vi skaffade oss nagra nya vanner fran olika delar av varlden.
I Shanghai bor det cirka sjutton miljoner manniskor. Stort aven med kinas matt. Som svensk kan man latt kanna sig valdigt liten i en sadan stad. Men en stor stad ger ocksa stora mojligheter.
Vi gjorde ett par besok pa The Bund dar man har utsikt over det nybyggda omradet Pudong. Pudong passade vi ocksa pa att besoka. Dar reser sig skyskraporna mot himmelen. Ett maste for alla som gillar hoga hus ar da Jin mao tower, 420,5 meter hogt. Eftersom vi alla ar unga grabbar fran landet sa tog vi mod till oss och akte upp. Grym utsikt. Besok gjordes aven till franska kvarteren, gamla stan, shanghai art museum och folkets torg med tillhorande park. I Shanghai finns aven ett rikt nattliv, ett par av staden nattklubbar besoktes.
Vi bodde nagra kvarter fran shanghais storsta shoppinggata. Pa denna gata kan man hitta allt. Markesklader, Mc donalds, kfc, kopior av allt, utlanningar, kineser, dumplings, sex och frukt.
Beskrivningarna "Paris of the east" och "Whore of the orient" stammer kort sagt in. Nar man till exempel tar sig hem fran en dags utflykt kan man som ung utlanning forvanta sig att bli erbjuden foljande: "Hello sir. Do you want watch, bag, shoes, dvd, massage, lady club, sex. Hello!" Av samma forsaljare. Detta blir irriterande. Speciellt nar man hor det flera ganger per dag. Detta kan da leda till ovantade agressioner.
Till alla oroliga dar hemma kan vi beratta att vi mar finfint och inte kopt annat an lite klader, bocker, pennor och annat kraffs.
Trotta men glada i hagen satte vi oss pa taget till Fuzhou i Fuijanprovinsen. Val framme i stan forsokte vi hitta ett billigt stalle vi blivigt tipsade om, da detta inte gick gav vi oss ut pa jakt. Fyra taxibilar och lika manga resor senare kom vi fram till ett nagorlunda billigt alternativ.
Daniel ar en pigg man och utforskade staden. De andra tre sov och at. I morgon ska vi let nytt boende och se efter vad staden har att erbjuda.
Tjipp.
måndag 5 november 2007
Avsnitt 9: "Vuxna man gor saker tillsammans" eller "Bathaveri"
First things first. Denna redogorelse blir kronologisk, sa den som vill lasa om varat bathaveri far gott halla sig till slutet.
Vi borjar med staden Chengdu.
I Chengdu spenderade vi var tid mest till att ta allting valdigt lugnt. Vi har tittat pa Mel Gibson film, Nicolas Cage film samt onskat att vi kunde uppdatera var blogg. Efter det tionde misslyckade forsoket att komma in, overgick vi till att spela spel istallet.
Chengdu var en mysig stad och vi bodde precis vid en lummig park, dar Malte och Daniel spenderade en morgon med att spela blues pa en parkbank.
Innan vi lamnade Chengdu ville vi passa pa att besoka berget Qingcheng Shans baksida, vilken vi hade hort skulle ha vacker natur.
Vi begav oss en tidig morgon till stadens busstation (som smakfullt hade bilder pa blodiga trafikolyckor) och lyckades tackvare tva vanliga kinesiska flickor hitta ratt buss.
Chingcheng Shans baksida hade en lite by vid sig, dar vi sov pa en kombinerad restaurang och hotell, i den ordningen. Det var kallt, men det finns inget daligt vader, bara daliga klader, sa rejalt pakladda begav vi oss uppat. Omradet var otroligt vackert, men tyvarr lite exploaterat. Dock bjods vi pa vackra scenerier av klippor, lummiga skogar och valdigt mycket vattenfall och forsar.
Efter att ha atervant fran bergen (vi var bara dar i tva dagar) och fatt utilisera sitt-toa firade vi Halloween med buller och bang. Smink, utkladnader och gratissprit (vi var VIPgaster) pa stadens lokala hiphopklubb tyckte vi var najs. Pa morgonen efter vande vi vara blickar till var nasta destination: Yangtze. Denna maktiga flod stracker sig fran Tibet i vaster, hela vagen till Shanghai i ost.
For att komma pa en flodbat behover man forst ta sig till staden Chongching (inte Chingchong) och darifran boka en bat.
Alltsa, mot busstationen.
Chongching gar narmast att beskriva som en valdigt stor och dyster stad, pa steroider. Med enorma vagar, upphojda hogt over markniva och broar av version jattestor. Lagg till en hel del neon och morka grander, samt en valdig marknivaskillnad, mellan stadens lagst belagna hus och hogst belagna, sa har du Chongching i ett notskal.
Vi spenderade natten pa det lyxigaste hotellet hitills och dagen pa internetcafe, i vantan pa att klockan skulle bli sex, da vi skulle fa borda varan flodbat.
Klockan tio kom vi pa baten och vid elva sa lamnade vi hamn. Efter att ha fatt veta att vi skulle upp klockan sex dagen eftersa gick vi och la oss. Det blev dock inte sa mycket somn den natten. Klockan tjugo over ett vacktes vi av ett hogt skrapande ljud. Detta gjorde oss lite fundersamma, men vi valde att somna om. Lite senare vacktes vi av ljudet av valdigt manga kineser och upprepade knackningar pa var dorr. Malte gick for att oppna dorren, mot vara tysta och trotta, men sura protester om kineser. Efter att ha oppnat dorren blev han snabbt ivagslussad till rummet bredvid. Det gick snart upp for oss att anledningen till att kineserna var sa upprorda, inte var att de var irriterade utan att de trodde vi rakat illa ut. Hytten bredvid oss samt fem hytter forut var helt sondertrasade. Vi hade blivit pakorda av ett lastfartyg. I olyckan ska tva personer ha omkommit, en som drunknade och en som avled senare pa sjukhus. Var hytt var dock helt oskadd.
Det ar vad man kallar anglavakt och enligt var skeppsguide sa berodde det pa att vi maste vara sa "stora och goda manniskor".
Vi fick forst byta hytt och dagen darpa aven fartyg, och sa fortsatte farden.
Yangtze har ett otroligt vackert landskap, som snart dessvarre till stor del kommer att ligga under vatten, pa grund av det storsta dammbygget som varlden hitills skadat.
Efter att ha fatt spenderat natten kvar pa baten, gick vi i land lite fore sex imorse och du kan tro att de som jobbade pa baten, blev forvanade over att se att det fortfarande fanns folk kvar. Vi trevade oss fram i morkret, tills vi nadde den stora vagen, dar det valdigt lagligt anlande en taxi. "Tagstationen" pekade vi i var parlor och vi kom dit, precis nar det skulle oppna. Fyra biljetter till Shanghai och lite mat ar vad vi i skrivande stund presterat, denna arla morgontimma.
"Li-li-libertad, anarchia total." Som vanligt med bilderna alltsa.
Bild 1. Mao vakar som vanligt over kineserna, den har gangen i Chengdu.
Bild 2-5. Berget Qingcheng Shans baksida.
Bild 6-7. Halloween avfirades av tre glada gossar, den fjarde lag hemma sjuk.
Bild 8. Chongching. Lagg marke till poolen. Pa bilden i hissen var den bla, men verkligheten ar inte alltid lika skon. Lite som dagens kina.
Bild 9-10. Floden.
Bild 11-16. Krossade hytter, ett stort hal och en massa rinnande vatten.
Bild 12. Hytten bredvid var.
Bild 12. Spokstaden.
Bild 13-14. En enorm sluss.
Tjipp.
Vi borjar med staden Chengdu.
I Chengdu spenderade vi var tid mest till att ta allting valdigt lugnt. Vi har tittat pa Mel Gibson film, Nicolas Cage film samt onskat att vi kunde uppdatera var blogg. Efter det tionde misslyckade forsoket att komma in, overgick vi till att spela spel istallet.
Chengdu var en mysig stad och vi bodde precis vid en lummig park, dar Malte och Daniel spenderade en morgon med att spela blues pa en parkbank.
Innan vi lamnade Chengdu ville vi passa pa att besoka berget Qingcheng Shans baksida, vilken vi hade hort skulle ha vacker natur.
Vi begav oss en tidig morgon till stadens busstation (som smakfullt hade bilder pa blodiga trafikolyckor) och lyckades tackvare tva vanliga kinesiska flickor hitta ratt buss.
Chingcheng Shans baksida hade en lite by vid sig, dar vi sov pa en kombinerad restaurang och hotell, i den ordningen. Det var kallt, men det finns inget daligt vader, bara daliga klader, sa rejalt pakladda begav vi oss uppat. Omradet var otroligt vackert, men tyvarr lite exploaterat. Dock bjods vi pa vackra scenerier av klippor, lummiga skogar och valdigt mycket vattenfall och forsar.
Efter att ha atervant fran bergen (vi var bara dar i tva dagar) och fatt utilisera sitt-toa firade vi Halloween med buller och bang. Smink, utkladnader och gratissprit (vi var VIPgaster) pa stadens lokala hiphopklubb tyckte vi var najs. Pa morgonen efter vande vi vara blickar till var nasta destination: Yangtze. Denna maktiga flod stracker sig fran Tibet i vaster, hela vagen till Shanghai i ost.
For att komma pa en flodbat behover man forst ta sig till staden Chongching (inte Chingchong) och darifran boka en bat.
Alltsa, mot busstationen.
Chongching gar narmast att beskriva som en valdigt stor och dyster stad, pa steroider. Med enorma vagar, upphojda hogt over markniva och broar av version jattestor. Lagg till en hel del neon och morka grander, samt en valdig marknivaskillnad, mellan stadens lagst belagna hus och hogst belagna, sa har du Chongching i ett notskal.
Vi spenderade natten pa det lyxigaste hotellet hitills och dagen pa internetcafe, i vantan pa att klockan skulle bli sex, da vi skulle fa borda varan flodbat.
Klockan tio kom vi pa baten och vid elva sa lamnade vi hamn. Efter att ha fatt veta att vi skulle upp klockan sex dagen eftersa gick vi och la oss. Det blev dock inte sa mycket somn den natten. Klockan tjugo over ett vacktes vi av ett hogt skrapande ljud. Detta gjorde oss lite fundersamma, men vi valde att somna om. Lite senare vacktes vi av ljudet av valdigt manga kineser och upprepade knackningar pa var dorr. Malte gick for att oppna dorren, mot vara tysta och trotta, men sura protester om kineser. Efter att ha oppnat dorren blev han snabbt ivagslussad till rummet bredvid. Det gick snart upp for oss att anledningen till att kineserna var sa upprorda, inte var att de var irriterade utan att de trodde vi rakat illa ut. Hytten bredvid oss samt fem hytter forut var helt sondertrasade. Vi hade blivit pakorda av ett lastfartyg. I olyckan ska tva personer ha omkommit, en som drunknade och en som avled senare pa sjukhus. Var hytt var dock helt oskadd.
Det ar vad man kallar anglavakt och enligt var skeppsguide sa berodde det pa att vi maste vara sa "stora och goda manniskor".
Vi fick forst byta hytt och dagen darpa aven fartyg, och sa fortsatte farden.
Yangtze har ett otroligt vackert landskap, som snart dessvarre till stor del kommer att ligga under vatten, pa grund av det storsta dammbygget som varlden hitills skadat.
Efter att ha fatt spenderat natten kvar pa baten, gick vi i land lite fore sex imorse och du kan tro att de som jobbade pa baten, blev forvanade over att se att det fortfarande fanns folk kvar. Vi trevade oss fram i morkret, tills vi nadde den stora vagen, dar det valdigt lagligt anlande en taxi. "Tagstationen" pekade vi i var parlor och vi kom dit, precis nar det skulle oppna. Fyra biljetter till Shanghai och lite mat ar vad vi i skrivande stund presterat, denna arla morgontimma.
"Li-li-libertad, anarchia total." Som vanligt med bilderna alltsa.
Bild 1. Mao vakar som vanligt over kineserna, den har gangen i Chengdu.
Bild 2-5. Berget Qingcheng Shans baksida.
Bild 6-7. Halloween avfirades av tre glada gossar, den fjarde lag hemma sjuk.
Bild 8. Chongching. Lagg marke till poolen. Pa bilden i hissen var den bla, men verkligheten ar inte alltid lika skon. Lite som dagens kina.
Bild 9-10. Floden.
Bild 11-16. Krossade hytter, ett stort hal och en massa rinnande vatten.
Bild 12. Hytten bredvid var.
Bild 12. Spokstaden.
Bild 13-14. En enorm sluss.
Tjipp.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)