Nöjet med gamla böcker: "Till häst genom Asien" - Del 1: Osh

Detta är första delen i en serie med inlägg om Gustaf Mannerheims resedagbok från hans resa genom Asien i början av 1900-talet. Mitt intresse för boken väcktes när jag av en slump såg en bok med bilder från denna resa på biblioteket i Uddevalla (se tidigare avsnitt om detta). Med i detta avsnitt finns också en bild från denna bok.

Mannerheim reste i egenskap av tsarens utsände officer och la därför mycket möda på att träffa och beskriva lokala makthavare, militärer och inflytelserika personer i varje ort han besökte. För mig är detta ofta mindre intressant men mellan dessa partier målar han ibland upp bilder av dåtidens miljöer och detta är mycket mer intressant. Mitt första exempel är från den kirgiziska staden Osh som Sofia och jag besökte hösten 2014.

Osh 30 juli 1906

Mannerheim skrev:

"Sarternas* stad påminner om Tasjkents och Samarkands 'gamla' städer. Samma små krokiga gränder, brusande aryker, lerhus och brokiga basarer fulla av liv och rörelse. Till sitt läge är emellertid Osj mycket vackrare invid foten av ett berg, där sarter och kirgiser försäkra, att konung Salomon i tidernas tid skipat lag - en lag, som numera ersatts av den ryska rättvisan. Högst uppe på berget ligger ett litet muhammedanskt tempel, dit rättroende i tusental vallfärda. - Från min gästfria värds något trånga gård flyttade jag under loppet av dagen till en stor trädgård bakom en s.k. karavan-saraj (ett slags värdshus), där jag fick gott om rum för tält, filtar, sadlar, packlådor, hästar och annat."

* Sarter - äldre benämning på bofast befolkning i Centralasiens städer

Osh hösten 2014

När vi besökte Osh irrade vi runt i en basar som kändes som att den aldrig tog slut. Man kunde köpa allt mellan himmel och jord och vi köpte frukt, Sputnik-rakblad och brödnaggar. Mest fascinerande var skrothandlarna som satt och reparerade elektronikskrot. De hade allt tekniskt man kan tänka sig, liggandes huller om buller i högar. Vi stannade och tittade när de arbetade och en av dem skrattade åt oss, inte elakt utan faktiskt trevligt. En annan fascinerande och otroligt skrämmande del var den del av basaren som var övergiven och fylld av utbrända stånd. Detta var rester från sammandrabbningarna (eller etniska rensningen) mellan kirgizer och uzbeker som drabbade staden 2010 (mer info).

Vi besökte också berget som Mannerheim skriver om; Sulamain-Too. Vi mötte inte tusentals personer som vallfärdade dit utan snarare några mindre grupper av inhemska turister. Ett par ville fotografera sig tillsammans med oss och en annan grupp åkte rutschkana direkt på berget (se film nedan) då detta skulle förbättra ens fertilitet. Från berget hade vi fin utsikt över staden som bredde ut sig åt alla håll och jag inbillade mig att jag kunde se hela vägen in i Uzbekistan som bara låg ett par kilometer västerut.

Basargata i Osh 1906 - Fotograf: Mannerheim

Basargata i Osh 2014 - Fotograf: Sofia

Från Sulamain-Too 2014.

Nöjet med gamla böcker: "C.G. Mannerheims fotografier från Asienresan 1906-1908"

För ett tag sedan råkade jag se den här boken på Uddevalla bibliotek, jag var där och dödade lite tid i väntan på att vår bil var på service. Som vanligt när jag är på ett nytt bibliotek var jag och snokade på geografi- och historiahyllorna för att se om jag kunde hitta någon spännande bok som jag inte sett tidigare. Mannerheims fotografier från Asienresan 1906-1908 var en titel som direkt drog till sig min uppmärksamhet. Jag har inte direkt något intresse av Mannerheim som person men fotografier från Asien i början av 1900-talet kan alltid vara intressanta och när jag slog upp boken såg jag direkt att området han besökt ligger högt uppe på min personliga intresselista för Asien.

Boken innehåller en kort inledning följt av fotografier från olika stopp på Mannerheims resa genom Centralasien och Kina. Till varje fotografi finns ett tillhörande utdrag från hans resedagbok. Jag fann det hela otroligt intressant och tiden flög iväg. Fotografierna är inte nödvändigtvis jättebra, men sammanhanget och det som visas är ändå intressant.

Jag tror jag spar lite på bilderna och bifogar dem till kommande avsnitt om Mannerheims resedagbok. Efter att ha sett fotografierna blev jag intresserad och har därefter läst större delen av den och har några favoriter att dela med mig av. Det är framför allt bilder och text från ställen jag besökt under mina två långresor i Asien som jag kommer dela med mig av. Kanske också lite tankar om den person som framträder i dagboksanteckningarna, för det är ju ändå "den store" finske hjälten Mannerheim som skriver.

Boken. För att få läsa och titta i lugn och ro fjärrlånade jag hem boken via mitt lokala bibliotek.