Avsnitt 52: "Er kajplats i etern" eller "God jul och gott nytt ar!"

Ja, sa ar det aterigen denna tid pa aret, god jul och gott nytt ar, och allt sant dar. Min jul och nyar sag ut som foljer.
Julafton borjade med en lunch med min kompis familj, med diverse god mat, sedan pa kvallen lite grillfest hos en svensk kille som bott har i nio ar. Juldagen borjade med lunch hos en van till familjen och sedan pa kvallen var jag inbjuden till nagra koreaner jag traffat pa blabarsfaltet. Det var jag, en polsk kille, och fyra koreaner. Vi bjods pa diverse koreansk mat, som kim chi tonfisk, nagon form av omellet med diverse typer av kott i (allt fran crabstick till biff). Vi lyckades ha en trevlig middag trots att koreanernas engelska inte var sa bra. Nyarsafton borjade med en tripp till stranden och lite surfning. Stranden var overkligt vacker och vi vandrade en bit langs kanten av en kulle och kom till var egen liten strand i en liten bukt och badade dar, gick sedan tillbaka till den storre stranden och surfade. Kvallen var i Napier, dar det var ett band som spelade och fyverkerier. Det var packat med folk, men da det var olagligt att dricka var alla nyktra, en annorlunda syn for ett stockholmsbarn, dvs. inga deckade fjortisar.
Pa lordag beger jag mig ner till Nya Zealands huvudstad Wellington och sedan over till sydon.
Tjipp

Bildtexter:
Bild 1: Fran julaftons lunchen.
Bild 2: Juldagsmiddag.
Bild 3: Koreansk julmat.
Bild 4-5: Stranden.
Bild 6: Jag och Nalin efter vagorna.

Preview: Weekend i Paris

Snart kommer denna post fyllas ut med äventyr och magiska bilder. Under tiden, god jul alla! (speciellt Daniel: Är det ens någon julstämning i Nya Zeeland?)

Avsnitt 51: "Er kajplats i etern" eller "Nya Zealand aventyr"

Efter att ha fatt tag i en bil (formodligen en av de fulare modeller som finns, se bild nedan, men som har bra motor och fa mil), drog jag ner till tauranga dar jag hort att det skulle finnas mycket jobb. Pa vagen passerade jag Paeroa dar drycken L&P (Lemon & Paeroa) kommer fran. Den ar "World famous in New Zealand". I Tauranga visade det sig dock att det inte fanns nagra jobb alls vid den har tiden, Hastings var vart jobben fanns fick jag veta. I Tauranga fick jag nys om att det gick att dyka en vulkan i Whakatane ("Wh" utalas "F" i maori alfabetet) och begav mig dit. Jag bokade in mig for sondagen (det var fredag). Nar sondag kom fick jag veta att det var installt da det var for fa dykare. "Nasta tur ar tisdag, och da har vi tillrackligt med dykare", sa jag sa okej tisdag. Nar tisdag kom fick jag veta att vadret hade blivit daligt, men jag kunde aka ut pa fredag. Jag sa okej och i vantan akte jag till "Whirinaki Forest Park" for att vandra runt i jungeln. Detta var kul. Forrsta strackan var stigen bred och latt vandrad, de nasta tva strackorna gick mest i mitt av en liten flod. Det var blott. Vandringen tog mig till valdigt vackra platser, vissa som fick en att tro att man var i mitten av en saga om alvor, vissa hogt uppe i bergen tittandes ner i dalar. Nar jag kom tillbaka till Whakatane fick jag veta att det inte skulle bli nagon dykning men pa sondag kunde jag aka ut. Jag sa okej och i vantan akte jag tillbaka till Tauranga for att vandra runt och upp Mt Maunganui, tillsamman med en skon hollandsk kille och de tre hollandska tjejer han reste runt med. Dock kunde inte han komma med upp for berget da tjejerna bestammde att de skulle aka vidare utan att ga upp for berget och han var tvungen att ge med sig. Sa jag gick runt dar sjalv och akte sedan tillbaka till Whakatane dar jag antligen fick dyka. Jag fick en gratis t-shirt for min uthallighet. Dykningen var haftig men valdigt kall, vilket fick mig att anvanda upp min luft ganska snabbt.
Nu har jag kommit tillbaka till Hastings, dar jag spenderade mina forra fem manader har i Nya Zealand. Jag har forsokt jobba lite for att fa ihop mer pengar. Det fanns inte mycket jobb kvar har, men for tillfallet plockar jag blabar, for valdigt lite pengar. Idag tog det slut pa bar och det blir ingen plockning forran mandag. Det kanns surt. Naja. Jag stannar nog kvar har over jul sa att jag slipper fira jul ensammer.

Tjipp

Bildtexter:
Bild 1: Daniel i Whakatane.
Bild 2: Utsikt fran Mt Maunganui.
Bild 3: Utsikt fran Mt Maunganui.
Bild 4: Sa har sag stigen ibland ut i Whirinaki.
Bild 5: En uggla sov pa stigen, som den sag ut forrsta strackan i Whirinaki.
Bild 6: En canyon i Whirinaki.
Bild 7: Min bil, jag funderar pa att dopa henne till "Bertha the Backmobile"
Bild 8: Utsikt i Whakatane.
Bild 9: Lemon & Paeroa i Paeroa.
Bild 10: Hassen efter ett tufft judo pass (Samoa)

Avsnitt 50: "Er kajplats i etern" eller "Bilsok"

Sista veckan i samoa spenderades, forrst med ett par dag i bil tillbaka till Sava'i med tva hollandska systrar: sol, bad och massor av regn. Detta var ett rent sammantraffande. En Nya Zealandsk kille skulle hem tidigare da han trottnat pa samoa, och lat oss ta over hans bil billigt (framfor allt delat pa tre). Sa alltsa fram och tillbaka till Sava'i, sedan den sista tiden i Apia med mycket judo. Att bli slangd som en trasdocka ar alltid kul. Nar man nu skulle tillbaka till Nya Zealand kanndes detta valdigt frammande. Tva manader i soderhavet gor en valdigt lat och oorganiserad. I Auckland kannde jag ett brittiskt par som erbjudit mig husrum nar jag anlant. Da jag anlant pa flygplatsen spenderade jag dock natten dar da det var alldeles for sent for att ringa upp dem. Jag vaknade tidigt pa morgonen av livet pa flygplatsen och begav mig sa in till stan for att ata frukost och sedan ringa upp mina vanner. Efter lite frukost och efter att ha suttit och last ett tag i vantan pa att klockan skulle ticka framat, ringde jag sa upp dem och motte upp med dem pa stan. Sa nu har jag husrum. Nasta uppdrag: att skaffa en bil. Min plan ar att aka runt Nya Zealand och blanda sightseing och fruktplockning och en bil ar bra, framforallt om man kan sla ihop transport och sovrum i denna. Letade i tidningen och hittade en passande bil (en Mitsubishi Chariot) som jag ska hamta imorrn, den ar i valdigt bra skick och billig, dock hiskligt ful. Planerar att trycka in en sang och kanske lite annat och sedan bege mig.
Ett nytt kapitell i resan pavag att borja.
Tjipp

Avsnitt 49: "En helg i Dublin" eller "Tre nätter och lika många sängar"

Det är inte så farligt som det låter. Alla vet ju att bo gratis är godast och ska man bo gratis får man ju ta alla chanser.

Så var det äntligen dags att åka till Dublin, alla drömmars stad, för att hälsa på min gode vän Vivvi som för tillfället bor där. Egentligen skulle jag (Johan) sovit alla nätter hemma hos Vivvis värdmamma i Dublin men så blev det inte.

Jag landade runt ett och var framme i stan runt halv två på fredagen. Jag klev av bussen mitt inne i stan och inte kunde jag hitta Vivvi. Eftersom Telia inte är mycket att hänga upp i granen så kunde jag inte heller ringa henne. Efter ett tag och ett par sms kom hon och hämtade mig och efter att snabbt plockat upp en dator i Temple bar så åt vi lunch på ett cafe inne i stan. Efter det var det dags att åka ut till Vivvis värdfamilj för att dumpa mina saker osv. En lång bussresa senare var vi framme och det visade sig att värdmamman var sjuk och sängliggande. Smått trist men vi lämnade sakerna och åkte in till stan igen. Väl framme gick vi hem till Gurkan, Dunken och Olof där vi drack lite öl och snackade skit. Även Sophie, Dahlberg och Karin var där så nu har jag träffat halva svensk-kolonin i Dublin. Jippi.

Efter ett tags umgänge var det dags att för andra gången i bloggens historia se Dälek! Dälek i Dublin var allt man kunde önska sig. Destructo Swarmbats (eventuellt Destructo Swarmbots (för övrigt dom som gör oljudet Dälek använder sig av)) öppnade och efter ett tag klev även de två grabbarna i Dälek på scen. Totalt 4 grabbar gjorde sitt bästa för att producera oljud, beats och rap och de gjorde det så bra som jag hoppades att de skulle göra. Ljudvolymen var högre och scenen och lokalen var större än i Stockholm vilket gjorde kännslan att se dem lite annorlunda. Vi bjöds på godbitar så som "Ever somber", "Eyes to form shadows" och "Paragraphs relentless".

Efter att konserten slutade begav vi oss tillbaka till Temple bar (där Gurkan etc bor) tog ett par öl till och begav oss iväg till en pub. Där satt vi och snackade skit in på småtimmarna. När vi bestämmt oss för att gå därifrån passade det utmärkt att sova i Temple bar så vi gick dit, Vivvi fixade pasta och Gurkan svimmade (på riktigt alltså, sjukt läskigt).

Dagen efter bjöd på ett par sega timmar innan vi (Vivvi, Dunken, Sophie, Olof och jag) lite på impuls tog tåget till Bray. Där spatserade vi omkring, åt lunch, kollade på lite utsikt, nästan gick vilse och till sist så spanade vi in stranden. Mysigt värre. Direkt tillbaka till Firrhouse (där värdfamiljen bor) för dusch och mat och sedan in till stan igen där Gurkan, Vivvi och jag pratade och drack ett par öl. Mysigt mysigt men fruktansvärt kallt. Sedan tillbaka till Firrhouse för att i alla fall sova en natt där.

Dagen efter pluggade vi lite och sedan fikade vi med Vivvis två dundersöta Schweizare. Eftermiddagen bjöd på lussebullsbak, subwaymacka, te och Silent Hill. Natten spenderade jag på ena soffan och en annan Johan spenderade sin på den andra, vi hann se Family Guy, Enemy Of The State, Fear And Loathing In Las Vegas och även lite Monty Pythons Flying Cirkus.

Två timmars sömn, upp 4.30, promenad till bussen, hej då till Vivvi, buss till flyget, knata otroligt långt på flygplatsen, äta äcklig och dyr macka, sova hela flygresan hem, buss till Centralen och så till sist tunnelbana hem fick avsluta denna korta och mysiga resa!

Tjipp!