lördag 18 april 2009

Avsnitt 57: "Er kajplats i etern" eller "Missoden"

Hej alla!
Har kommer en resume av vad som hent den senaste tiden, sedan jag kom till Hastings.
Jag spenderade ett par dagar i Hawkes Bay, och halsade pa och sa adjo till alla gammla vanner dar. Sista dagen motte jag upp med Miron (min gamle van och vapendragare, sedan sex-ars-verksamheten). Vi hangde och pratade och pratade tills efter midnattstimme. Efter ett par timmars somn begav jag mig ner till Wellington for att plocka upp min van Ting, som flog upp fran Dunedin, for att hanga med mig pa resan, da hon hade pasklov fran universitetet och vad battre sett att fordriva sin lediga tid pa an att resa runt landet. Vi begav oss sa upp for att gora "the Tongariro crossing", en valdigt vacker dagstur, men da vi forsov oss och det tog tid att hitta platsen var det forsent att gora vandringen sa vi gjorde en kortare vandring i omradet och njot av vackra utsikterna. Darefter begav vi oss till Mt. Taranaki, vilket ar ett av de mest lattklattrade bergen i varlden, och man kan gora det som en dags tur. Nu hade dock snon fallit, sa vi kunde inte klattra till toppen (odet verkar inte vilja att jag ska klattra upp for berg, kom ihag Mt. Kinabalu, Kelabit highlands, etc.). Istallet klattrade vi upp till snolinjen, langs den och sedan ner igen, vilket bjod pa spektakular utsikt, tat dimma och sno (vilket jag inte sett sedan vintern innan jag lamnade Sverige). Darefter begav vi oss upp till Raglan, en av Nya Zealands basta surfstrander, surfade och begav oss upp till Auckland. Fran Auckland begav vi oss mot Coromandel Peninsula, vilket ar en vildvuxen rural halv o, med fler vackra vyer. Precis innan Coromandel Town, i en brant backa dog plotsligt vaxelladan i bilen och vi var strandade. Vi blev tvugna att lifta in till staden, med en Israel, och forsoka hitta en skrot (da det skulle kosta mer att laga bilen, an den var vard). Det fanns ingen skrot sa istallet fick vi ga till stadens bargare som bargade bilen. Vi sov natten i bilen och lamnade den sedan hos honom och det var nu tid att lifta tillbaka till Auckland, dar vi kunde bo hos en av Tings vanner. Efter ett tag vid sidan av vagen och ingen som stannade och plockade upp oss, gick vi over och talade med en truckforare, som visade sig vara pavag tillbaka till Auckland och som tog oss dit. Han bjod oss mat och tog oss hela vagen till Tings kompis hus. Ting flog hem till Dunedin och jag ar nu fortfarande hos hennes kompisar, pank och invantande ett flyg till Bangkok.
Men jag ar glad anda.
Tjipp!

Bild 1: Lifta.
Bild 2: Sista aktur.
Bild 3:Coromandel.
Bild 4: Grymma bryt i Raglan.
Bild 5: Taranaki.
Bild 6: Nya Zealandare ser inte sno valdigt ofta.
Bild 7: Taranaki.
Bild 8: Tongariro (valdigt atraktiv bild pa mig).
Bild 9: Valkommen till Republiken Whangamomona.
Bild 10: Jag och Miron.










1 kommentar:

  1. Låter coolt det där men lite trist med bilen... Du vet väl att det har varit lite oroligt i Bangkok va?
    // Johan

    SvaraRadera