tisdag 25 november 2014

Avsnitt 151: Xi'an

Hej igen igen igen!

Just nu befinner vi oss i Chengdu. Vi kom för ett bra tag sedan men har mest hunnit med att slappa än så länge. Det har såklart hänt lite mer men det skriver vi om i nästa avsnitt eftersom detta bloggavsnitt är tänkt att handla om vad vi hade för oss i Xi'an. 

I Xi'an tittade vi bland annat på terracottaarmén och stadsmuren. Terracottaarmén är verkligen intressant och häftig och det var verkligen värt mödan att åka dit. Vi skulle kunna skriva mängder om den och men det känns som om vi hellre vill lägga lite tid och energi på att skriva lite om det hostel vi bodde på.

Vi anlände till Xi'an tidigt på morgonen med nattåget från Beijing. Utanför stationen möttes vi av Cao som visade oss vägen till det "hostel" vi har tänkt att bo på. Tillsammans med sin dotter och sin man driver Cao Xi'an Hometown Hostel. Även om stället marknadsförs som ett hostel är det mer som att bo hemma hos en familj i deras lägenhet. Vi var de enda gästerna och det var verkligen både trevligt och roligt att få insyn i en kinesisk familj och dess vardag. Utan att överdriva var Xi'an Hometown Hostel det bästa ställe någon av oss någonsin bott på i Kina! Cao gjorde allt för att göra vår vistelse bra. Förutom att hon mötte oss vid tågstationen köpte hon frukost åt oss på vägen till lägenheten och hon var mycket mån om att det inte var för kallt i vårt rum. Eftersom Cao inte pratade så mycket engelska fick Caos dotter rycka in för att översätta. En kväll satt vi alla tillsammans i vardagsrummet. Vi visade bilder på våra familjer och familjen ställde frågor om Sverige. Vi försökte förgäves bjuda på muffins och blev istället bjudna på frukt och godis. Det var väldigt trevligt och till sist berättade Caos dotter att Cao ville bjuda oss på middag kvällen därpå. 

Middagen som vi blev bjudna på var både god och spännande. Familjen hade också bjudit in ett par vänner och Cao hade gjort en massa dumplings. Större delen av eftermiddagen gick åt till att göra dumplingsen och Sofia fick också pröva på att göra några. När maten var klar fick vi varsitt glas risvin och blev strängt tillsagda att äta. Vi åt och åt och åt. Maten var riktigt riktigt god så det var inte några större problem att äta en massa. Problemet var att våra värdar tyckte att vi skulle äta ännu mer. Vi räknade aldrig men vi har aldrig ätit så många dumplings förut. När vi till sist gick och la oss var vi ruskigt mätta men också mycket nöjda.

Tjipp!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar