Avsnitt 33: "Er kajplats i etern" eller "Sweet as, bro, jag har ett jobb"

Sedan jag skrev senast har jag hunnit med en hel del, men den viktigaste anledningen till att jag antligen skriver en liten bloggpost ar att jag antligen fatt mitt jobbvisa och fatt jobb. Bara nagra dagar efter att jag fick mitt visa (i mandags) fick jag jobb pa motsvarande en ungdomsvardsanstalt. Det ar ett hem med fyra ungdomar, tre i 15-16 ars aldern och en i 12 arsaldern, alla med valdigt knepiga bakgrunder, aven om jag an sa lange inte fatt veta sa mycket. Jag arbetar tolv timmars skift, och for tillfallet ar det valdigt lugnt.

Nya Zealand ar valdigt haftigt och jag har hunnit med att surfa for forsta gangen i mitt liv, vilket var riktigt kul, atit pavlova (en typ marang bakelse) och hangi (mat kokad nergravd med varma stenar) bada valdigt goda, samt sett min forsta haka (en inhemsk Nya Zealandsk krigsdans).

Karaten gar bra, och jag borjar antligen komma lite i form igen. Forra helgen hade vi karate lager fran sex pa morgonen till sent pa kvallen. Kort sagt underbart.

Det finns en hel del som jag kan skriva om, men klockan ar mycket och jag har jobbat hela dagen, sa jag far skriva mer nagon annan dag, jag ska forsoka fa upp lite bilder senare.

Ps. Fish n Chips ar valdigt gott.

Tjipp

Avsnitt 32 "Violent Recreation" eller "KL & BKK"

Hej!

En snabb genomgang av de sista dagarna.

I Kuala Lumpur sag vi Petronas Towers, Gick i stora shoppingcenter och at riktigt fin mat i little india. Vi sag aven en del parker, chinatown och colonial district. En kvall kollade vi in stadens nattliv. Precis nar vi borjade kanna oss som hemma var det dags att flyga tillbaka till Bangkok.

Har har vi agnat de senaste dagarna at shopping, god mat och mentala forberedelser pa att atervanda hem.

Klockan ar nu tjugo i atta pa kvallen, snart ska vi ut och kaka en fin middag, den sista pa varan resa. I morgon bar det av hemmat!

Det ska bli skont att komma hem igen och fa lite grepp om vardagen men under resans gang har vi verkligen fatt blodad tand for att upptacka nya saker. Forhoppningsvis kommer vi fortsatta att halla bloggen igang med nya resor i sommar och frammover.

I thinktanken ligger bade en roadtrip till Chernobyl i Ukraina, Bestigning av Kilamanjaro och Pan American highway. Fast vi far se hur det blir, nu kommer ju universitetet och pengar vaxer ju inte pa trad.

Sista inlagget pa resan, men inte sista inlagget!

Tjipp.

Bilder fran Perentian och Kuala Lumpur.

Har kommer lite bilder fran Perentian och Kuala Lumpur.

Bildtexter:
Bild 1: Dags for lite snorkling pa Perentian (32 grader i vattnet ar inte sa illa som det later).
Bild 2: Stora batmotorer i gryningen pa vag mot Perentian.
Bild 3: Long Beach.
Bild 4: Dags for middag.
Bild 5-6: Kuala Lumpur.
Bild 7-8: Uppe i Petronas Towers.
Bild 9: Monorail i KL.
Bild 10: Petronas.
Bild 11: Pa tur pa stan.
Bild 12: Inne i en av de manga enorma shopping-galleriorna i KL.
Bild 13-15: Man kan visst vara tuff med 3D-brillor!

Sa, vi bjuder pa lite bilder istallet for att skriva en massa. Vi kommer antagligen att skriva ifran Bangkok som vi aker till i morgon.

Tjipp!

Avsnitt 31: "Violent recreation" eller "Dyka, slappa och sola"

Efter en lang och regnig natt ombord pa nattbussen till Kota Bahru kom vi fram tidigt pa morgonen innan solen orkat sig upp. Vi kopte batbiljetter och akte med forsta basta motorbat ut till on vi hade i sikte. Vi akte till Long Beach som ligger pa den mindre av de tva oarna som tillsammans heter Perentian Islands.

Det blev lite av en repris av Tioman, inget som vi hade nagot emot. Vi tillbringade dagarna med att slappa pa stranden, lasa, ata och med att dyka.

Dykningen dar tillhorde nagot av de battre pa resan. Johan och Malte gjorde fem dyk var och Olle nojde sig med tva. Har kommer (i brist pa annat vettigt) en kort beskrivning av dyken.

Dyk 1: Johan och Malte dok pa platsen Seabell, det var mycket stromt och ingen vidare sikt. Vi sag en del stora fiskar och Malte sag en bambuhaj men inte sa mycket annat.

Dyk 2: Johan och Malte dok pa platsen vid namn Pinacle. Helt otroligt dyk, vi sag mangder av bambuhaj, pufferfish, en stor murana, stora stim med snappers och annat smatt och gott sa som stingrocka. Johan fick aven syn pa en lite skoldpadda.

Dyk 3: Denna gang var vi alla tre ute och dok. Platsen var ett sju ar gammalt vrak vid namn Sugar Wreck. Redan vid ytan sag vi vraket och det blev ett grymmt bra dyk. Vattnet var som sagt klart och vi sag forutom ett fint vrak ocksa sjukt mycket stora fiskar i olika former och farger.

Dyk 4: Alla tre var ute igen, denna gang vid T3. Vattnet var hyffsat klart, vi sag en del stora fiskar och ett par bambuhajar och aven en hel del nakensnackor i olika skrikiga farger. Vi tog oss aven genom ett par gangar, varav en var mycket trang. Helt klart ett finfint dyk.

Dyk 5: Sista dagen var Malte och Johan ute igen. Denna gang vid Surprise Rock. Dyket var lugnt och vi sag lite nakensnackor, pufferfish, pipefish, lite andra svenskar och aven en Blacktip Reefshark.

Sa, vi gjorde som sagt inte mycket mer an att slappa, darav de utforliga beskrivningarna av dyken.

Vi hade bokat buss fran Kota Bahru till Kuala Lumpur natten mellan den 6e och den 7e. Sa darfor var vi tvugna att baten in till fastlandet klockan fyra pa eftermiddagen. Vi spenderade storre delen av sista dagen med att ata och dricka pa en restaurang. Cirka en timme innan det var dags att ge sig av hande nagot mycket konstigt!

Som sagt satt vi och at i godan ro. Helt plotsligt fick Johan syn pa tre tjejer som satt i skuggan pa stranden, han kunde inte riktigt placera dem. Efter ett tag vande sig en av dem om och till sin stora forvaning kande Johan igen sin fore detta klasskamrat Sophie. Trakigt nog hade vi redan kopt biljetter fran on sa det blev ett kort aterseende. Vi onskar de fem svenskarna, som for ovrigt spenderat storre delen av sin resa i Daniels nya "hemland", en fortsatt lyckad resa genom Asien.

Resan till Kuala Lumpur gick bra och vi har under dagen sett oss om i staden.

Tjipp!

Avsnitt 30: "Er kajplats i ethern" eller "GMT+12; sa langt hemifran som det bara gar"

Sedan vi skiljdes at har mycket hant mig (Daniel).



Efter ett par dagar i Kuala Lumpur, dar jag bland annat akte upp i "Petronas tower" och sag OS-facklan, begav jag mig till flygplatsen, for att paborja min resa till Nya Zeeland; en tva delad resa, forst till Australiens "Gold Coast" och sedan darifran till Auckland. Pa flygplatsen mottes jag dock av katastrof! Det visade sig att jag tagit helt fel pa uppgifter. Jag trodde att jag som EU-medlem skulle fa ett ankomst visa till Australien, men icke sa nicke. Pa flyplatsen fick jag veta att jag inte skulle fa checka in om jag inte hade ett e-visum bokat. Na detta kan vara valdigt svart att ansoka om, ifall man har ett tomt kredit kort. Som tur var har jag en valdigt hjalpsam moder som raddade mig ur knipan i sista sekund, efter att jag suttit pa golvet pa flygplatsen och satt sa overgiven som det bara gar, i vantan pa sms svar.



Det var skakande av adrenalin som jag sa till slut fick ga pa planet.



Nar jag kom fram till "Coolingatta" (ja staden heter sa) blev jag tagen at sidan och fick svara pa diverse fragor, tillfalligt frantagen mitt pass och andra papper, och allmant vanligt bemott, innan jag fick ga vidare till mina atta timmar pa flygplatsen. Forberedd pa en valdigt trakig dag, blev jag dock overlycklig nar jag fick veta att det fanns en valdigt vacker stranden, pa andra sidan vagen vid flygplatsen. High five!

Coolingatta ligger mellan Brisbane och Surfers Paradise, och ar ocksa ett surfar paradis, med enorma vagor.

Pa stranden traffade jag en tysk och en fransman, som jobbade med att bygga tunnlar i Brisbane och som visade mig runt staden.

Pa kvallen flog jag sa vidare till Auckland. Pa planet borjade jag prata med min stolsgranne, som visade sig vara musiker; basist i ett band vid namn "Shapeshifter". (Jag fick senare veta att det ar ett av Nya Zeelands kandaste band och att jag alltsa konverserat med en lokal kandis).

Jag anlande vid midnatt till Aucklands flygplats och fick aven har specialbehandling. Ett helt eget tullrumm och hela min vaska genomgangen. Yey.

Efter att ha spenderat natten sovandes pa flygplatsen, borjade jag dagen efter att lifta ner till Havelock North, nara Napier och Hastings, dar min van Nalin bor.

Det gick valdigt bra att lifta. Det var svart att komma igang, men efter det sa stod jag inte och vantade mer an tio minuter pa lift. Den forsta jag fick lift med, jobbade for volvo och hade besokt Sverige ett par ganger. Dar efter fick jag lift av en prast. Vi hade intressanta disskutioner och jag fick veta att han utfort exorcism och liknande. Han bad en bon for mig och slappte sedan av mig vid en forsamlingslokal dar han skulle forelasa. Darifran fick jag lift av en ung kille som gillade att cyckla mountain bike.

Min sista lift (over halva vagen) var med ett katolskt par, vilket resulterade i fler intressanta disskutioner, och sju timmar senare (vilket ar ungefar sa lang tid det tar att kora hela vagen) var jag framme i Havelock North.

Min kompis Nalin traffade jag nar han bodde ett tag i Sverige, med sin svenska fru Erika, och han kom och tranade pa min karate dojo. Nu ar det min tur att trana hos honom. Det ar valdigt skont att komma igang och trana igen. Jag har varit valdigt lat nar det kommer till fysisk traning under resan, vilket marks pa hur dalig form jag ar i.

Nalins familj ar jatte trevlig och gastvanlig, och idag var vi och at lunch hos hans mamma (som har gett ett par hemmastickade toflor till sensei Morio Higaonna: hogsta honset inom karate for er som inte ar insatta).

Idag har jag antligen ansokt om arbetsvisa, efter manga om och men, sa forhoppningsvis ska jag snart kunna borja jobba.

Nya Zeeland ar otroligt vackert och Havelock North ar en villastad, omgiven av hoga berg och jatte vacker miljo (jag lovar att ta lite bilder pa det och lagga upp).

Jag har inte lyckats lagga upp nagra bilder, men jag lovar att forsoka lagga upp senare.

Tjipp!

Avsnitt 29: "Violent recreation" eller "En vecka i robinsonland"

Forst och framst, vi (Malte, Olle och Johan) har valt att dopa om oss lite nu nar Daniel ar ute pa vift i andra delar av varlden och vi tycker att det nya namnet passar mycket bra in pa vad vi numera pysslar med.

Vi har sen sist inte hunnit med speciellt mycket men det har varit hur bra som helst!

Fran Singapore tog vi bussen tillbaka till Johor och darifran tog vi en annan buss till staden Mersing. Dar tog vi forsta basta farja ut till Tioman Island som ligger i samma ogrupp som Tenga (robinsonon!!).

Val pa on tog vi in pa ett stalle och beslot oss for att stanna en vecka. Vi bodde i ett rum som var en del utav en lite storre stuga, darifran till stranden var det inte mer an 50 meter. I omradet fanns det fem restauranger sa vi behovde inte svalta. En dag beslot vi oss for att dyka sa vi gick till forsta basta dykcenter, pratade med guiden och beslot oss for att boka tva dyk foljande dag. Guiden var en harlig grabb som gillade att prata mycket och hans skratt lat lite som om han gatt upp lite val fort lite for manga ganger nar han dykt. Dyken gick valdigt bra aven om nagra av oss kande sig lite val latta mot slutet sa vi blev helt klart valdigt nojda. Vi sag bland annat tva stingrockor, tva muranor (varav en var mycket stor), lite barracudor, triggerfish, schyssta koraller, de vanliga revfiskarna och aven en ganska liten skoldpadda.

Annars pa dagarna slappade vi och badade mest. Pa kvallarna umgicks vi med ons andra invanare, en del svenskar, en del engelsman och lite andra lirare. Vi hangde en hel del med en schysst varmlanning och en schysst finska som bodde i samma hus som oss. En kvall blev vi inbjudna till en tjugofemarsfest dar vi bjods pa BBQ och tarta, senare urartade kalaset till en regelratt fest, mycket mysigt.

Idag var det tankt att vi skulle borja var resa norrut med en busstur upp till Kuantan. Tyvarr var bussen fullbokad sa vi ar fast i Mersing en natt. Surt men vi tar tllfallet i akt och skriver lite har. I morgon tar vi istallet nattbussen till Kota Bahru mot nagra nya oar.

Bildtexter:

Bild 1: Niah caves.

Bild 2: Det ar svart att forsta hur stora grottorna var. Ser ni den lilla plutten i mitten av trappan? Det ar Daniel.
Bild 3: Vattenfall ner i en av grottorna.

Bild 4: Fran Kuching.
Bild 5-6: Niah caves.

Bild 7: Ikea i Singapore.
Bild 8: Pa stan i Singapore.

Bild 9: Allmant hang i Singapore.

Bild 10: Olle pa svindyrt hotel.

Bild 11: Utsikt fran svindyrt hotel.
Bild 12: Lite varor pa Ikea.

Bild 13: Malte pa Tioman.

Bild 14: Kalas.

Bild 15: Johan och Jan.

Bild 16: Solen ar pa vag ned.

Bild 17: Pa stranden.

Bild 18: Stranden pa kvallen.

Tjipp.

Avsnitt 28: "Vuxna man gor saker tillsammans" eller "4-1=3"

Bara av att lasa titeln forstar man att saker har hant.

Vi kollade in groteskt stora grottor i Niah, forbaskat harligt med lite underjord. Senare samma dag satte vi oss pa bussen mot Kuching, tidigt morgonen darpa kom vi fram. Vi letade upp ett stalle att bo pa och gav oss ut pa stan. Kuching ar en ratt okej stad, fastan det fanns gott om andra turster. Vi gjorde nagra halvhjartade forsok att ta oss ut till nationalparkerna utanfor staden men det slutade med att vi tog det lugnt istallet. En del internet och en del slappande. Johan hann aven med att ga pa hardrockskonsert med brolande sma asiater.

Den femtonde tog vi taxi till flygplatsen, darifran flog vi tll Johor Bahru (Barhu, Bharu, Baruh.. Jag som skriver vet inte vilket som ar ratt) pa fastlandet, dar vi stannade en natt. Dagen darpa gick vi ner till Imigresen, fick stamplar i passen och tog bussen over till Singapore. Har har vi traskat runt och kannt pa atmosfaren, besokt konstmuseet och aven atit god mat. Tva av oss har aven sysselsatt sig med att kolla pa dyra hotellrum och med att forsoka aka sa hogt upp i hoghus som mojligt.

Singapore ar extremt uppordnat och kanns inte riktigt som resterande delarna av asien.

Nu kommer vi till den sorgliga delen. Idag valde Daniel att lamna oss andra till forman for Kuala Lumpur och senare Nya Zeeland. Vi andra saknar honom sa mycket att vi direkt valde att aka till Ikea for att ata kottbullar och inhandla godis (knackebrod om man heter Malte). Vi hann under dagen med att besoka bada Ikeaorna i staden och kanner att den dar snala smalanningen faktiskt kommit pa nagot bra.

I fortsattningen kommer alltsa bloggen att uppdateras av Daniel och av oss andra. Bilder kommer senare.

Avslutningsvis: Tjipp!