Song-Köl är en sjö som ligger på 3016 meters höjd och är ett populärt resmål. De flesta väljer att vandra eller rida längs sjön, men vi valde istället att åka bil upp och bo två nätter på samma ställe och sedan åka bil ner till Kochkor igen. Vägen upp till jurtan där vi skulle sova tog ca två timmar och hela vägen var det fantastisk utsikt. Väl framme blev vi visade till jurtan som vi skulle sova i. Där inne fanns fyra bäddmadrasser och en kamin. Väggarna var täckta av lapptäcken och i taket fanns ett stort hål för att släppa in ljus. Förutom vår jurta hade vår värdfamilj två jurtor till och ett litet skjul med kök i. Och så klart ett utedass.
Vi spenderade eftermiddagen med att promenera längs vattnet, beundra utsikten och leta efter slipat glas. Till middag fick vi soppa och fisk från sjön. När vi kom tillbaka till vår jurta efter middagen hade vår värd tänt i kaminen och det var varmt och skönt. Emellertid förstod vi att värmen inte skulle hålla så länge och vi gick därför och lade oss väldigt tidigt. Natten var kall, men tack vare underställ, mössa, sidenlakan, tjock sovsäck och täcke behövde vi inte frysa. Dagen efter spenderade vi med att promenera, läsa och ta det lugnt. På kvällen, när vi börjat göra oss i ordning för natten, anlände det fler turister. Det var ett stort gäng med pensionärer från Belgien, Frankrike och Holland. När en kvinna, som var något slags (självutnämnd?) ledare för deras grupp upptäckte att vi var i en av jurtorna utbrast hon argt att vi faktiskt fick ta och flytta till en annan jurta för de hade bokat de här jurtorna av CBT och om vi sov där skulle de inte få plats allihop. Vi svarade att vi inte tänkte flytta någonstans eftersom vi var på väg att gå och lägga oss. Då skrek hon argt att om inte vi flyttade oss så skulle de åka tillbaka till Karakol. Inte vårt problem tänkte vi och fortsatte med vårt. Efter en stund kom deras guide in och försökte muta oss med bergsklättring.. Vi svarade återigen att vi inte ville byta jurta och han gav till slut upp. Till slut kom det några ur den stora turistgruppen och vi delade jurta med dem över natten (plötsligt var det inga problem för dem att dela).
Sista morgonen vid Song-Köl bjöd på solsken, men hann snabbt att ändras till regn, snö och sedan strålande sol igen innan vi satte oss i bilen tillbaka till Kochkor. Sträckan mellan Kochkor och Song-Köl passerar ett pass som ligger på ca 3500 meters höjd och när vi kom dit på tillbakavägen var allt täckt i snö. Ett tag fick vår chaufför sick-sacka fram för att inte fastna och när vi kom till den smala serpentinvägen ner fick vi plötsligt möte av en halvstor lastbil. Lastbilen hade fastnat och vår chaufför fick hjälpa dem att komma loss. När lastbilen var redo att köra hade dock en annan bil kommit uppifrån Song-Köl och stod nu parkerad mitt i vägen. Enda sättet för lastbilen att kunna passera var om den bilen backade åt sidan. Lättare sagt än gjort i all snön och vi fick helt enkelt hjälpa till att putta bilen upp i backen. Vi fick till slut undan bilen så att lastbilen kunde köra uppåt och vi kunde fortsätta resan neråt. Resten av resan fortskred utan mer dramatik och vi kunde i lugn och ro njuta av utsikten från bilfönstrena. Väl tillbaka i Kochkor bodde vi två nätter hos en liten dam som lagade väldigt god mat och som hade en dusch. Med varmvatten!
Puss och kram!
 |
| Längs vägen till Song-Köl |
 |
| Längs vägen till Song-Köl |
 |
| Längs vägen till Song-Köl |
 |
| Vår jurta med Song-Köl i bakgrunden |
 |
| Vid Song-Köl |
 |
| Vid Song-Köl |
 |
| Många bra stenar för mackkastning! |
 |
| Song-Köl |
 |
| Vid Song-Köl |
 |
| Vi promenerade mycket |
 |
| Vid Song-Köl |
 |
| Fisk till middag. Och som alltid framdukat väldigt fint med sylt i skålar på fot. |
 |
| Några djur var kvar, men det mesta boskapet var flyttat till lägre höjder inför vintern. |
 |
| Här satt vi länge och njöt av utsikten och stillheten. |
 |
| Dottern i vår värdfamilj på cykeltur runt handfatet |
 |
| Andra dagen blåste det mer. |
 |
| Vid Song-Köl |
 |
| Vid Song-Köl |
 |
| Vid Song-Köl |
 |
| Vid Song-Köl |
 |
| Vår värdinna och hennes dotter. |
 |
| På väg tillbaka till Kochkor var det snö i passet. |
 |
| Vår chaufför Koba. |
 |
| Framgrävning av lastbil. |
Oj, vilket fantastiskt reportage att läsa till frukostkaffet. Det ser lite overkligt ut på bilderna. Björn hälsar att han är en Filur på förskolan och att de också har hemligheter, det är inte bara Listiga Rävar som har det. Kram från oss
SvaraRadera